Examensarbete 5 poäng vid

Sedan början av 1980-talet har jag arbetat med utbildning och systemutveckling inom ADB. Dessförinnan har jag ett förflutet som datorsäljare, systemutvecklingsansvarig och revisor. Jag har en formell utbildning som ingenjör och civilekonom och har lång erfarenhet av ekonomiska frågor bl. a. som egen företagare.

För några år sedan funderade jag på hur framtiden kommer att utvecklas beträffande datorer och användning av olika ADB-applikationer i utbildningen. Läsaren frågar sig kanske varför uppsatsen har två rubriker. Den svenska rubriken syftar enligt min mening mer på målet ”Morgondagens skola” medan den engelska rubriken mer täcker in medlen och metoderna för att nå målet. Telecomputing torde vara ett ganska nytt ord som förknippas med ordet telecomputer.

En TeleComputer (TC) är en fickdator eller portföljdator som kan kommunicera mobilt med servrar och andra datorer via Internet och samtidigt användas som en mobiltelefon. Namnet telecomputing är ett ord för användning och utnyttjande av olika tjänster med hjälp av TC´n. Exempel på sådan användning kan vara att mobilt skicka e-post och andra filer, att skriva brev i Word, att räkna och kalkylera i Excel, att söka information och ladda ned filer från Internet eller att mobilt utnyttja användarprogram som lagras centralt på en serverdator.

Så småningom skaffade jag mig domännamnen telecomputer.se och telecomputer.net samt länkportalerna SWEDENinter.net, STOCKHOLMinter.net och TABYinter.net (det kommer att framgå längre fram vad en länkportal är).

Det är min förhoppning och förvissning att skolan skulle kunna dra nytta av och därmed aktivt bidra till en positiv kunskapsutveckling genom att förmedla ökad kunskap om IT och utveckla nya metoder och arbetssätt inom utbildningen och lärandet. Morgondagens skola kommer sannolikt att påverka morgondagens välstånd .

2. Frågeställning

Kan läraren med Internet och datorns hjälp förändra skolan, från dagens situation där läraren i centrum med böckernas hjälp skapar möjligheter för kunskapsöverföring till eleverna, till en ny paradigm[1] där eleverna med läraren som handledare och partner[2] också hjälper eleverna att konstruera sin egen kunskap[3] utifrån information som är tillgänglig och åtkomlig via Internet? (”Lärandet är en kreativ akt , vi lär oss inte genom att absorbera utan att konstruera vår kunskap.”). Är detta möjligt och hur påverkar detta utbildningssamhället?

En ny paradigm inom utbildningen skulle kunna innebära en radikal förändring av undervisning såväl som inlärning. Kanske kunde den fysiska miljön också förändras? Dagens skolor står tomma en stor del av dygnet och skolsalar och andra utrymmen är ofta anpassade för lärarledd undervisning. Som jag ser det kan informationsöverföring förmedlas av en rad olika sändare men i varje individuellt fall endast mottagas av den som berörs (eleven).

3. Bakgrund till frågeställningen

Mina erfarenheter är att kunskaper om ekonomi och i synnerhet ekonomisk redovisning tar lång tid att inhämta.

I sin forskning och rapportering om "Generally accepted accounting principles" [4] sammanfattar författarna: "In short, accounting is not a mechanical exercise nor a set of rules that can be applied by a computer. It is at best a social science. Some would say it is still an art. It requires, and will continue to require, the considered judgments of responsible professionals".

Min tolkning av sammanfattningen är att en professionell ekonom har en lång utbildning bakom sig samtidigt som det tar lång tid att skaffa sig praktisk erfarenhet inom ekonomiområdet. Detta överensstämmer också med min egen erfarenhet av ekonomiutbildning av ungdomar och egna företagare i redovisning. Dessa grupper har behövt lång tid att tillgodogöra sig kunskaper och erfarenhet i ekonomi.

Dessa erfarenheter har väckt min fundering om inte inlärning och förståelse för ekonomi och redovisning kunde inhämtas mer rationellt och under kortare tid med hjälp av andra undervisningsmetoder och hjälpmedel.

Motsvarande frågor kan också överföras till andra kunskapsområden. Datorprogrammet Word, som är ett av marknadens mest använda ordbehandlingsprogram, kan ta relativt lång tid att lära sig. Word innehåller ett stort antal funktioner för behandling och presentation av information. Att lära sig dessa funktioner ingår i flera olika kurser och tränas in under lång tid.

En metod, Prototyping (prototypering), en form av modellutveckling, visade sig spara mycket tid och pengar för mig och mina kunder under 1980-talet. I en tidningsartikel i tidningen Datornytt beskrevs tillvägagångssätt och resultat[5]. Artikeln uppmärksammades genom att andra utvecklare hade rönt samma resultat. Dessa resultat publicerades i en större undersökning[6] , Information gathering and assembly, där flera utvecklare framförde sina erfarenheter. Användning av nya metoder har således åstadkommit betydelsefulla förändringar i ADB-systemutvecklingen.

Historien har också visat att ADB-systemutvecklingen förändrades stegvis genom övergången från textbaserade gränssnitt till grafiskt gränssnitt och slutligen till Internetgränssnitt med packet switching och hypertext. Dessa utvecklingssteg förklaras längre fram i kapitel 5.2. Mot denna bakgrund kan man fundera över om inte nya metoder, bättre verktyg och utnyttjande av ny teknik avsevärt skulle kunna effektivisera lärandet (utlärning och inlärning) på motsvarande sätt som inom ADB-systemutvecklingen.

Min lärarkarriär började med vuxenundervisning (KOMVUX). Några år senare när jag började undervisa gymnasieungdomar i datorkunskap tog jag hem skolans undervisningsmaterial och gjorde ett stort antal frågor från innehållet i läroboken. När eleverna sedan skulle besvara frågorna, tvingades de att läsa boken och/eller att lyssna på mina lektioner.

Denna metod fungerade över förväntan. Under vissa lektioner räckte inte datorerna till. Det visade sig då att några elever repeterade lektionen genom att byta klass temporärt.

Min första BF-klass (Barn och Fritid) på ett gymnasium söder om Stockholm var ganska blandad. Några av eleverna var duktiga med datorn men några erkände att de inte kunde någonting alls. Klassens ledare, berättade att han inte ville eller kunde lära sig någonting. Jag frågade vad han tyckte var roligt och han svarade att han gillade att rita. Då visade jag honom hur man laddar Paint, ett ritprogram som ligger som tillbehör i Windows. När han sedan ville spara sina alster förklarade jag hur man gör en mapp och hur man döper bilden med ett namn och hur man sedan sparade bilden i mappen.

Denna elev lärde sig ett och annat om både Word och Excel. Min metod i detta fall har inspirerats av Sören Kirkegaards ord om att läraren skall försöka hitta den studerande där hon är och börja just där[7]. Det betyder att eleven får chansen att hitta sig själv i sin "sökande-lärande-process" och börja just där hon är.

Min nästa klass var en IV-klass (Individuellt program). Flera av eleverna hade svårt att lyssna och sitta stilla. Om en genomgång var längre än tre minuter blev det mycket oroligt i klassrummet och jag förstod ganska snart att jag måste hitta en speciell undervisningsmetod.

Den nya metoden grundade sig på delegering och ansvar med skriftlig uppföljning. Eleverna fick snabba genomgångar i ämnet småföretagande och arbetsuppgifter såsom bokföringsövningar, läsuppgifter, skriftliga sammanfattningar av lästa kapitel och projektarbeten. Ett absolut krav var att dokumentera skriftligt med namn, klass och datum angivet i övre högra hörnet av varje papper som lämnades in. Metoden kallade jag senare för MTTD, vilket stod för Mål, Tips, Trial and error, Dokumentation.

4. Metod

4.1 Syfteformulering

Ett syfte beskriver inriktning och huvudsaklig målsättning. Det är möjligt att dela in alla syfteformuleringar beroende på vilken inriktning de har. Ett exempel på indelning följer nedan:

Undersökningar som har som syfte att ge grundläggande kunskap och förstå ett problemområde har ett explorativt syfte.

Undersökningar som kartlägger fakta och sakförhållanden har ett beskrivande syfte.

En undersökning, som förklarar orsakssamband och hur olika faktorer påverkar varandra, har ett förklarande syfte.

Undersökningar, som ger prognoser för vad som skulle kunna inträffa under vissa givna förutsättningar, har ett förutsägande syfte.

Detta arbete försöker att på ett konkret sätt belysa den frågeställning som redovisats i kapitel två genom att ge läsaren information om utvecklingsskeenden inom ADB och kommunikation med syfte att läsaren ska kunna få stöd i sin bedömning av egna behov av kunskaper inom sitt ämnesområde som har betydelse för undervisningssituationen och det framtida lärandet.

4.2 Arbetsmetod

Arbetsmetoden är en undersökningsuppläggning som i ett första steg omfattar en deskriptiv studie av några viktiga utvecklingssteg inom IT under de senaste 30 åren som därefter övergår i en redovisning av ett problemorienterat utbildningsprojekt ”learning by searching” samt slutligen en redovisning av ett relationsdatabasorienterat inköpskalkylsystem[8].

Redovisningarna belyser olika synvinklar av IT-området med förhoppning om att läsaren finner nya medel och metoder och konstruerar egen ny kunskap[9]. Målet är att denna nya kunskap kan påverka hans lärande inom det egna utbildningsområdet i framtiden.

Fakta som ligger till underlag för uppsatsen grundar sig således dels på information om den historiska utvecklingen, dels på kunskaper och erfarenheter som hänför sig från utveckling och implementering av dataprogram, dels på utveckling och användning av metoder och hjälpmedel som också tillämpats inom olika former av lärande (seminarier, distansutbildning, gymnasieutbildning, KOMVUXutbildning samt utbildning i regi inom TBV, Medborgarskolan, Folkuniversitetet).

5. Viktiga utvecklingssteg

I sin bok ”Vägen till framtiden” redogör Bill Gates för hur envägskommunikation genom det tryckta ordet förändrade allt. Att kunna kommunicera med telefon var sedan ett stort framsteg i fråga om tvåvägskommunikation medan ”informationens motorväg kommer att omvandla vår kultur lika dramatiskt som Gutenbergs tryckpress förvandlade medeltidens”[10].

I boken redogörs för den utveckling som ägt rum inom dataområdet (IT) under 1980- och 1990-talet. Tre ord: Gränssnitt, Internet och Relationsdatabaser är enligt min mening olika områden inom IT som har betydelse för att utvecklingen sannolikt kommer att få ett paradigmartat förlopp inom utbildningen. Bodil Jönsson skriver om ”det nya sökandet” under rubriken Paradigmskifte och refererar där till sin bok med Karin Rehman om Den obändiga söklusten (Brombergs förlag) i studiematerialet IT och Lärande[11]

5.1 Gränssnitt

Det stora utvecklingssteget beträffande gränssnitt inträffade i början av 1980-talet när operativsystemet DOS ersattes av Microsofts nya operativsystem Windows[12]. Man talade då om hur det textbaserade gränssnittet ersattes av det grafiska gränssnittet.

Vad är då skillnaden mellan textbaserat och grafiskt gränssnitt. Till datapersonal kan man nöja sig med att säga att det är DOS och Windows och för folk i allmänhet kan man säga att i det ena fallet kan man bara skriva och visa bokstäver på dataskärmen medan i det andra fallet visa bilder som går att flytta och klicka på.

I det nuvarande grafiska gränssnittet innefattas idag även ljud och rörlig bild, så namnet grafiskt gränssnitt kanske snarare borde heta multimedialt gränssnitt.

5.2 Internet

Internet är ett världsomspännande nätverk av datornätverk som utbyter information direkt med varandra enligt IP-protokollet (TCP/IP Transmission Control Protocol). Protokoll i detta fall kan uppfattas som ett regelverk för hur data ska struktureras för att bli information och de regler som styr sändning och mottagning av information över olika nätverk.

Varje dator som är inkopplad på nätet har en IP-adress som är fast tilldelad datorn eller är tillfälligt tilldelad datorn. Varje ansluten dator kan kommunicera med alla andra datorer, som för tillfället är inkopplade på nätet. Detta är möjligt tack vare att nätet är ett paketkopplat nät (packet switching) till skillnad mot s. k. stjärnnät och ringnät där informationen är begränsad till att följa en bestämd väg i nätet. Om vägen bryts i dessa nät kan inte informationen nå slutadressen.

I det paketkopplade nätet söker sig informationen nya vägar om en länk skulle vara utslagen.

I nätet kan ett antal tjänster utnyttjas varav elektronisk E-mail, FTP och World Wide Webb (www) är mest kända. Tanken med www är att länka ihop information som finns lagrad på olika datorer på Internet med hjälp av hypertextlänkar som innebär att en textdel kan kopplas till andra texter eller dokument som dels kan ligga lagrade på den egna datorn eller i en serverdator i en annan stad eller i ett annat land. Dokument, dataprogram eller text- och ljudfiler kan transporteras över nätet med filöverföringsprogrammet FTP.

Internet har vuxit explosionsartat under de senaste åren och man räknar med att miljontals datorer är anslutna till nätet. Tack vare att ingen äger Internet är överföringskostnaderna mycket låga och ett antal företagsspecifika system kan utnyttjas såsom order- fakturerings- och betalningssystem.

Säkerhetsaspekterna har varit de frågor som företagen arbetat mest med eftersom informationen är åtkomlig på olika sätt.

5.3 Relationsdatabaser

Relationsdatabaser är den fysiska lagringsplatsen i datorn för transaktionsorienterad och huvudregisterorienterad information i ADB-system.

Som huvudregister kan man nämna telefonkatalogen t. ex. och som transaktionsregister kan man nämna de nya telefonnummer som skall tillföras huvudregistret samt de ändringar och borttag som kommer till. Lagring av registerdata förekommer även i formulär och hierarkiska databaser, men stora fördelar i postsökning och ändring av registerstruktur har gjort att relationsdatabaserna används i allt högre grad. I dessa lagras ofta kund/leverantörsregister, personregister, artikelregister och löneartsregister och transaktioner som uppdaterar dessa register. Informationsströmmarna mellan olika system uppdaterar huvudregisterna eller lagras i transaktionsdatabaser.

Den stora fördelen med relationsdatabaser[13] är att informationen som lagras i dem kan snabbt sökas upp och sorteras och sammanställas på olika sätt. En populär liknelse skulle kunna vara att om man hade ett stort antal fakturor och klippte sönder dessa i huvuden och rader där huvudena skulle omfatta namn, adress, fakturanummer samt totalen i den nedre delen på fakturan och raderna skulle vara varje artikelrad på fakturan omfattande artikelnummer, namn, pris, antal och summa så skulle datorn kunna leta upp alla huvuden och skriva ut varje fakturatotal på en rad och summera totalerna dvs en grand total. Datorn skulle också kunna leta reda på varje artikelrad och sortera dem i artikelnummerordning och summera varje enskild artikel samt alla deltotaler.

Datorn skulle också kunna leta reda på en specifik faktura eller en specifik artikel som ingår i flera fakturor, summera skriva ut och även uppdatera andra register än dessa huvud- och radregister. Tekniken för denna fantastiska förmåga bygger på att datorn har förmåga att lägga upp indexfiler dvs innehållsförteckningar för olika fält i posterna.

6 Beskrivning av tre projekt där Gränssnitt, Internet och Relationsdatabaser är fokuserade

6.1 Projektet Gränssnitt

Ordet gränssnitt har kanske mest använts inom datautvecklingen och betyder hur övergången ser ut mellan tex en dator och en människa. Det fysiska mediet är oftast en bildskärm.

I klassrummet är gränssnittet mellan elev och lärare ganska komplext. Läraren kan förklara med ljud, text och bilder vad han menar och dialogen är interaktiv dvs att eleven kan fråga läraren och få ett omedelbart svar. Eftersom hela klassen är deltagare kan flera delta i en process och ta del av den information som förmedlas.

I dataålderns begynnelse (1960- och 70-talet) var gränssnittet mellan dator och användare enkelt, man kunde oftast bara läsa den text som visades på skärmen och möjligheterna till dialog var begränsade. Den tekniska utvecklingen har gått mycket snabbt sedan dess och i dagens läge kan det vara svårt att avgöra om det är en dator eller människa i ett annat rum som man kommunicerar med (jfr Turing-testet)[14].

För att visa några exempel på olika gränssnitt kan läsaren bekanta sig med läroprogrammen för Word, Excel och Småföretagande som ligger på Internet ( www.STOCKHOLMinter.net ) under Utbildning, Farsta gymnasium). Läsaren kan själv testa att klicka på text och bilder och erfara hur texten kan kopplas till ljud och/eller bild. I dessa olika internetkurser framgår också gränssnittet hypertext som gör det möjligt för studenten att förflytta sig mellan olika textmassor och textdelar som ligger lagrade på olika ställen av Internet.

6.1.1 Word och Excel

I detta exempel visas hur förklaringar till olika verktygsknappar kan läggas in i den bild som visas då man laddar Word/Excelprogrammet. Genom att klicka på en knapp får eleven en förklaring till vad som händer då knappen trycks ned. Eftersom Microsoft endast har utrustat programmet med en knapp där Office-assistenten kan laddas får eleven själv förklara vad han vill göra i en dialogruta.

6.1.2 Småföretagande

I detta exempel visas hur uppgifter med frågor och svar är åtkomliga från webben samt hur eleven kan ställa individuella frågor till en frågedatabas och även få svar från denna databas.

I ett bokföringsexempel visas också hur en dagbok/huvudbok har lagts upp i Excel som ett alternativ till den manuella bokföringsövningen som ingår i övningen.

6.2 Projektet Internet

I detta projekt refereras till ITIS-projektet Affärsidé? Projektet är dokumenterat i sin helhet på Internet under adressen www.STOCKHOLMinter.net/utbildning/itis.htm

Nedan redogörs för projektet i en sammanfattande form. Elevinstruktionen bifogas som bilaga.

6.2.1 Bakgrund till projektet

I projektet deltog fyra lärare på Farsta gymnasium. Projektets lärare hade undervisning i flera ämnen i två parallellklasser på handelsprogrammet i årskurs 3. Frånvaron i klasserna var stor och studiemotivationen låg. Eleverna presterade sämre än under tidigare år. Av tradition hade projektdeltagarna tidigare trott att handelselever måste vara "hårt styrda" och "ifyllarövningar" hade fått användas när eleverna inte hade klarat något annat. Projektdeltagarna misstänkte att detta berodde mer på "lättja" eller "kompistryck" än bristande begåvning.

Eleverna var mer tränade på grupparbeten från grundskolan och därför var målsättningen att testa problembaserat lärande (PBL) på dessa elever i Internetmiljö.

Arbetslagets fyra lärare undervisade i företagsekonomiska ämnen på samhällsprogrammet.. Lärarna i arbetslaget hade bred arbetslivserfarenhet och undervisade därför också i ämnen såsom handel, turism, administration samt datorkunskap på handelsprogrammet.

Målet för arbetslaget var att testa ett självständigt arbetssätt och problembaserad inlärning och utröna om kvalitén i elevarbeten och ansvarstagandet för planering av det egna arbetet blev bättre. Ett annat mål var att om möjligt förbättra sammanhållningen i klasserna samt att försöka utvärdera arbetssättets påverkan på elevers frånvaro och att skapa ett ämnesintegrerat moment som avslutning i årskurs tre. Momentet skulle läggas på Internet och användas på distans både av lärare och elever.

Eget lärande skulle sättas i fokus och loggbok skulle användas.

6.2.2 Elevresultat utifrån projektgruppens bedömning

Vid angiven inlämningstidpunkt hade bara en tredjedel av arbetena inlämnats. Här kunde den sena tidpunkten på vårterminen ha försvårat en del. Det var elever med de bästa betygen som klarade av att lämna in arbetet i tid.

I de fall där loggbok hade skrivits hade närvaron varit bra.

Eleverna hade klarat av informationssökningen, men källanalysen återstod att göra efteråt tillsammans med lärarna. Innehållet i rapporterna saknade oftast analys och djup trots att eleverna hade presterat bra tidigare när andra mer styrda metoder använts. Arbetena bestod till stor del av lånad textmassa från nätet. Källkritik saknades totalt.

De flesta elevgrupperna hade svårt att följa instruktionerna. I flera grupper hade man hoppat över kravet att föra loggbok själv eller via Internet.

En utvecklingsprocess hos eleverna hade dock satts igång, vilket resulterade i ett ämnesintegrerat projekt, som sannolikt kunde appliceras på framtida elevgrupper.

Ett av resultaten (det bästa) dokumenterades i sin helhet på Internet under adressen: www.STOCKHOLMinter.net/utbildning/itis.htm

6.2.3 Elevresultat utifrån en elevgrupps egen bedömning

Här redovisas nedan hur denna grupp själv bedömer resultatet av sitt arbete dels i form av en slutredovisning del i form av hur gruppens loggbok såg ut.

6.2.3.1 Gruppens slutredovisning

Vi i gruppen har kommit fram till att: Den här sortens arbeten där det innefattar flera olika ämnen är väldigt lärorikt och kul.

Det är just arbeten som man lär sig mest av att skriva, nu vet vi ungefär det mesta om H&M, och det är ju bra nu när vi själva kommer ut i arbetslivet.

Eftersom man delar upp arbetsuppgifterna i gruppen så jobbar man både självständigt och i grupp, det är bra lära sig att kunna samarbeta med andra människor.

Vi har använt datorer, och eftersom att fakta om företagen inte finns i böcker så har våran största källa varit Internet. Vi har även kommit fram till att man måste kunna använda datorer för att därigenom kunna hitta information på Internet sajter.

6.2.3 Frågeställningar och reflektioner

Om man iakttar elevgruppernas individuella resultat kunde man betygsätta dessa från relativt dåligt resultat till mycket gott resultat. Det var lätt att förstå att "det goda resultatet" kom från den grupp elever som hade lättast för sig i skolan och hade de högsta betygen.

Några frågeställningar som var av intresse:

Vilka faktorer gjorde att den högpresterande gruppen fick ett så bra resultat

Vilka faktorer gjorde att några av grupperna presenterade ett mindre bra resultat

Är problemorienterat "learning by searching" i grupp ett morgondagens lärande

I sin bok Miljöer för lärande tar Ingrid Carlgren upp olika perspektiv på lärande. Dels utveckling - inlärning dels deltagande - erfarande - lärande. Hon refererar bl a till Skinner, Piaget och Vygotskij[15].

Frågor som individens utveckling, ålder och mognad är intressanta ur synvinkeln - kan inlärning befrämja utvecklingen - är utvecklingsnivån bestämmande för inlärningen eller är inlärning detsamma som utveckling. Frågorna är intressanta i förhållande till ITIS-övningen. Svaren ger den egna gruppen (ITIS-projektet) själv:

- Den här sortens arbeten där det innefattar flera olika ämnen är väldigt lärorikt och kul

- Det är just arbeten som man lär sig mest av att skriva

- Det är bra lära sig att kunna samarbeta med andra människor.

- Vi har även kommit fram till att man måste kunna använda datorer

Ser man till de klassiska pedagogerna Vygotskij, Bruner och Piaget[16] så betonar de betydelsen av konkret handling i förbindelse med problemlösning för utveckling av det abstrakta tänkandet.

Om man utökar frihetsgraderna och reflekterar i lärande-genom-sökande-paradigmet kan man konstatera att Tankar Tar Tid (TTT) medan Information Tar Inte Tid (ITIT)^{^[17]}, vilket skulle förklara skillnaderna mellan "det goda resultatet" och "det mindre bra resultatet" (egen utveckling kontra lånad textmassa från nätet).

Om jag själv skulle tillföra något nytt i detta sammanhang skulle det vara Information Ställer Till (IST). Det tar enligt min mening ingen tid att hämta in information, den kopieras från nätet omedelbart. Om informationen ska bli till kunskap tar det tid, och ju mer information man har desto mer tid tar det att reda ut. Därför är Vygotskijs metod om att låta läraren plocka ut och förmedla det väsentliga både en rationellt och effektiv utbildningsmetod.

Tankegången om Bodil Jönsons TTT och ITIT understryks vidare om man transformerar Sören Kirkegaards[18] ord till detta ITIS-projekt om att läraren skall försöka hitta den studerande där hon är och börja just där. Det betyder att eleven får chansen att hitta sig själv i sin "sökande-lärande-process" och börja just där hon är, vilket kanske inte är så lätt om ingångsnivån är låg.

Att vara sin egen lärare och nå goda resultat kräver således både mognad, intresse och självdisciplin.

Det krävs också något mer än att enbart tillföra datorer för att informationshanteringen ska förändras och utvecklas i skolarbetet. Metakognition - att lära sig lära, innebär att medvetandegöra eleven om det egna lärandet, vilket innebär att tänka och vara medveten kring kognitiva processer, till exempel att komma ihåg, att lära sig, att förstå, att planera, och att lösa problem.

ITIS-projektet präglades av en frihet för eleverna att ta egna initiativ, att förlägga arbetet till andra platser än skolan och att använda de artefakter som de själva bedömde var värdefulla för inlärningen. I detta öppna undervisningssystem lades större tonvikt på själva processen än på inlärning av faktakunskaper. Kunskapsredovisningen bestod av en skriftlig rapport som är en del av processen. Det blev därför svårare att bedöma den tysta kunskapen som inhämtats genom samarbete, utnyttjande av olika kompetenser och strävan efter gemensamma mål.

Resultatet av ITIS-projektet visade grovt att vissa elever presterade bättre i detta projekt än med traditionell undervisning medan ett flertal elever presterade sämre än med traditionella metoder om man tar rapportresultatet som en måttstock för lärandet. Den bästa förklaringen till det sämre resultatet skulle kunna vara att den sk potentiella utvecklingszonen[19] utnyttjades sämre av de lågpresterande i ITIS-projektet. Den ryske forskaren Lev Vygotskij (1896-1934) hävdar att effektiv undervisning är själva råmaterialet för inlärning och utveckling och att inriktningen av undervisningen ska ligga före det stadium av utveckling som eleven redan uppnått.

Morgondagens lärande skulle kunna bygga på metoder som är anpassade för "learning by searching" och problemorienterat lärande.

För att sådana metoder ska kunna utvecklas (om det inte finns några) och användas krävs att skolorna får resurser beträffande datorer, nät, displayhjälpmedel och programvaror samt att lärarkåren får kunskaper för att utnyttja dessa hjälpmedel.

En annan kunskap som måste tillföras lärarkåren är sk applikationskunskap. En sådan kunskap är lätt att förklara när det handlar om ekonomi, redovisning och dylikt. I detta fall finns till exempel databaserade redovisningssystem, men kunskap om att använda dessa är mindre spridd och kan ta lång tid att inhämta.

För andra ämnen kan Internet vara till stor hjälp. Kunskap om hur Internet kan utnyttjas är i många fall högre hos vissa elever än hos lärarna. Internet kan förutom att utnyttjas som en stor informationsbank även utnyttjas av både elever och lärare för administration. Internet kan utnyttjas som en informationskälla i aktiv mening d.v.s. information skapas i skolan och lagras på Internet åtkomlig för alla. Internet kan också utnyttjas som ett kommunikations-hjälpmedel ungefär som en telefon, telefax och skrivare.

För att förstå Internets hela potential krävs enligt min mening kunskaper om filöverföring, databaslagring och text/bild/ljud-behandling. Vidare krävs kunskaper om källkritik, vad som är lagligt och vad som är etiskt rätt.

6.3 Projektet Relationsdatabaser

I detta projekt refereras till ett offert/inköpsorder-kalkylprogram, CGR KALKYL, som utvecklades under senare delen av 1980-talet åt ett antal blomsterhandlare, som i nästan samtliga fall varit förstagångsanvändare av ADB. Projektet initierades på uppdrag av en central beställare. Någon detaljerad kravspecifikation utarbetades ej. . I de flesta fall av programutveckling är den normala metoden att man tar fram en kravspecifikation och fryser denna till dess att programmeringen är klar. Detta projekt styrdes emellertid av användarnas synpunkter och de slutmål som redovisades vid projektets initiering. Denna relativt unika utvecklingsmetod gjordes möjlig tack vare att vissa delar av programmet fanns tillhands som prototyper. Projektet Relationsdatabaser beskrivs därför mer omfattande än de tidigare projekten.

CGR KALKYL har i ett sammanhang använts som utbildningsmodul för KOMVUX-studerande. Programmets uppbyggnad och funktionalitet ger goda kunskaper om hur registrering, bearbetning och utskrift fungerar i ekonomiska ADB-system samt hur uppläggning av huvud- och transaktionsregister äger rum.

Kalkylsystemet ingår också som försystem till ekonomisystemet CGR MIS (Programmerad bokföring)[20]. I denna applikation produceras det kompletta underlaget till leverantörsfakturan och samtliga fakturarader konteras automatiskt i samband med inköpsorderregistreringen. Användaren får således tillgodogöra sig flera fördelar om han använder CGR KALKYL tillsammans med leverantörsreskontramodulen CGR INKÖP.

6.3.1 Beskrivning av situation före åtgärd

En av de faktorer som påverkar lönsamheten inom företagen är prissättningen. Prissättningen styrs av marknadsmässiga bedömningar och av kostnaderna på de produkter och resurser som ingår i den vara som säljs. Att kalkylera rätt pris kan göras manuellt eller maskinellt.

6.3.2 Beskrivning av problemet

Att kalkylera priser maskinellt har gjorts med olika hjälpmedel t.ex. räknesnurra och dator. Problemet har varit att det har tagit lång tid att göra kalkyler och sammanställningar, beroende på att de kalkylhjälpmedel som funnits ej har varit snabba och effektiva. Därför har man ibland litat mer till erfarenhet och känsla än till teknik och teori. Prissättningen kan dock med fördel mekaniseras under förutsättning att den kan följas upp kontinuerligt. Det gäller att ha ett kalkylsystem där man har full kontroll i alla lägen över marginalen i kronor och procent.

6.3.3 Beskrivning av befintlig marknad, konkurrenter och befintliga lösningar

I vissa branscher varierar inköpspriser från dag till dag och olika mellan olika leverantörer. De kalkylsystem som hittills funnits tillgängliga är sk spread-sheetprogram. I denna programtyp är kalkyleringen beroende av datorns minnesstorlek och leverantörer och artiklar måste vanligtvis matas in manuellt varje gång kalkyl görs. Sammanställningar och rapporter är omständliga att göra. Kalkylprogram, som arbetar mot leverantörer och artiklar lagrade i relationsdatabaser och direkt tillgängliga i ett register, har ej funnits tidigare på s.k. persondatorer.

6.3.4 Beskrivning av syftet med utvecklingsarbetet

Målsättningen med utvecklingsarbetet har varit att utveckla ett kalkylsystem för inköpskalkylering och prissättning, som är snabbt och flexibelt och som möjliggör uppföljning av gjorda inköp beträffande belopps- och antalsredovisning för olika perioder och varugrupper och redovisning av marginaler i kronor och procent. Syftet har också varit att implementera systemet i en integrerad ekonomiadministrativ miljö och där utnyttja ingående kalkyl- och registerdelar.

6.3.5 Beskrivning av utvecklingsarbetet

Utvecklingen av kalkylsystemet har gjorts enligt CGR-modellen (Customer Generation Reentrant software), som är ett prototypingkoncept bestående av teori, metod och verktyg för effektiv systemutveckling.

Teorin bygger på att utvecklare och användare har en samstämmig uppfattning om hur information och verksamhet samverkar och utgör den brygga där bägge talar samma språk.

Verktyget är ett 4GL-koncept bestående av programmeringsspråk, kompilator, editor och relationsdatabashanterare.

Metoden är anpassad till verktyget och är ett tillvägagångssätt att strukturera data (data dictionary), program och rapporter. Metoden är mycket detaljerad och kan därför ej redovisas närmare här.

Under arbetet kan fyra faser urskiljas. Fas ett omfattar tiden fram till ett färdigt kalkylprogram, som fungerar enligt uppställda krav. Fas två omfattar tiden att sammanställa arbetsmomenten i kalkylprogrammet i en sådan ordning att acceptabel flexibilitet uppnås. Fas tre omfattar tiden att ordna databaser och indexregister i en sådan ordning att alla filer kan hållas öppna samtidigt. Under denna fas uppnås extremt snabba operationer och rapporteringar. Fas fyra omfattar den tid som rapporter ordnas till utseende och innehåll att de tolkas lika av användare och utvecklare och kan användas fullt ut. Denna tid är sannolikt en anpassningstid då användare och utvecklare upplever totalt samspel.

6.3.6 Resultat av utvecklingsarbetet.

CGR KALKYL är ett integrerat kalkylprogram för mikrodatorer typ PC, XT, AT för framställning av inköpskalkyler och rapporter för små och medelstora företag.

Systemet är relationsdatabasorienterat och arbetar mot ett leverantörsregister och ett artikelregister.

6.3.7 Hantering

I en inköpsorderframställning registreras leverantörsnummer alt kortnamn och en orderbild skapas på datorskärmen. Liksom i en fakturaregistrering anges artikelnummer alternativt kortnamn samt antal och eventuellt nytt pris. Varuraderna skapas av den information som finns lagrad i artikelregistret.

I kalkyldelen kan priser och antal ändras och inköpsordern kan simuleras till lämplig totalsumma och genomsnittlig marginal. Rader kan läggas till och tas bort i kalkyldelen. Om artikel saknas i artikelregistret kan denna läggas in under pågående kalkylering.

Uppläggning, ändring och borttag av leverantörer och artiklar sker snabbt i samma skärmbild. För åtkomst av registerpost finns kommandona sök och finn. Med det senare kommandot uppsöks posten omedelbart om denna finns i registret. Identifieringen går efter de första bokstäverna/siffrorna i posten. I den stegvisa bläddringen, som kan efterfölja ett finnkommando visas efterföljande poster i bokstavsordning. Om posten ej återfinns används kommandot sök. Med detta kommando är det även möjligt att söka på bokstäver/siffror inuti namn, adress etc. I skärmbilden finns också en registerswitch, som möjliggör växling mellan artikelregister och leverantörsregister.

6.3.8 Funktioner

Leverantörs/Artikelregister	Nyuppläggning	Ändring	Borttag	Bläddring
	Sök/Finn	Utskrift
Kalkylregister	Registrering	Kalkylering	Ändring	Utskrift
	Skärmvisning	Spar/Åtkomst-funktion
Rapportdel	Inköpsorder	Prislista	Statistik-rapporter

6.3.9 Sammanfattning och resultat

CGR KALKYL är ett kalkylsystem som behandlar grundinformation för inköpsorder, kalkyl, prislistor och rapporter. Systemet är mycket flexibelt och tillåter tillägg, ändring och borttag av rader i kalkyldelen.

I spar/åtkomstfunktionen är äldre inköpsorder åtkomliga för t.ex. simulering och efterkalkyler.

Systemet möjliggör snabb kalkylering och prissättning och kan integreras med leverantörsreskontran. Registerhanteringen är väl utbyggd och tillåter behandling av samtliga funktioner i samma skärmbild.

Med nuvarande kalkylsystem har leverantörsregister och artikelregister lagts upp på dator. Registerutskrifter och prisuppdateringar görs vid varje kalkyl. I systemets registreringsdel skrivs en inköpsorder snabbt ut och i kalkyldelen simuleras ett inköp snabbt och effektivt.

Olika rapporter för uppföljning av den ekonomiska lönsamheten tas ut, dels för ett specifikt inköp dels för ett antal inköp under en period.

Prislistor skrivs ut automatiskt.

Uttestningen av programvaran har tagit betydligt längre tid än planerat. Erfarenheterna visar att det tar det lång tid att ta fram en produktionsanpassad modul, som kan användas praktiskt av användarna även om 4:e generationens hjälpmedel används vid systemkonstruktionen. Fördelarna med 4:e generationens hjälpmedel är dock att en systemprototyp snabbt kan framställas för generering av de krav som systemet skall uppfylla.

Förklaringen till att utvecklingen tar lång tid är att ett integrerat system typ CGR KALKYL måste innehålla ett stort antal interna kontroller för att användaren inte skall "ramla ur" programmet då något felgrepp utförs samt att användarna hela tiden "höjer ribban", då de upptäcker att deras krav kan tillfredsställas.

Vid utbildningen av vuxenstuderande har andra värdefulla erfarenheter tillgodogjorts. Ett av de viktigaste resultaten vid användningen av kalkylprogrammet är att eleverna snabbt lär sig den grundläggande ADB-kunskap, som är nödvändig för att utnyttja datorn praktiskt.

Kalkyldelen i inköpsprogrammet har implementerats i två andra ADB-system, lönesystem och offertsystem. Dessa program utgör moduler i ett totalintegrerat system för programmerad bokföring (CGR MIS).

Registervårdsdelen i inköpskalkylprogrammet ingår i följande moduler i CGR MIS: Offert, fakturering, inköp och löner.

Hittills har systemet endast använts av blomsterhandlare för inköps- och kalkyländamål. Sannolikt har användningsområdet betydligt vidare gränser. Av hittills gjorda erfarenheter kan slutsatsen dras att större företag och organisationer skulle kunna använda systemet.

Inköpskalkylering är endast ett användningsområde. Offertkalkylering, budgetsimulering, investeringskalkylering och valutahandel torde vara områden som enligt min mening med fördel skulle kunna utnyttja systemets flexibilitet och snabbhet.

CGR KALKYL kan användas dels som ett inköpsorderprogram dels som ett offertprogram och kan också lagras på en Internetserver för allmän åtkomst. Programmets storlek inklusive kund/prospektregister samt artikelregister är inte större än att det med lätthet kan hämtas ned från Internet och därefter användas som EDI-program (Electronic Data Interchange) för inköp och försäljning.

Internetexponering och näthandel är på stark frammarsch liksom distansutbildning i ekonomi. Expertisen är överens om att integrerade ekonomisystem för PC och PC i nätverk, som är möjliga att anpassas individuellt till olika användare, har framtiden för sig[21]. Myndighetskraven på bokföringssystem har skärpts beträffande systemdokumentation och behandlingshistorik[22]. Transaktionsorienterade system typ CGR KALKYL, som lagrar alla transaktioner individuellt i databaser och som har självdokumenterade menyer, fyller dessa krav på ett betryggande sätt enligt min mening .

6.3.10 Frågeställningar

Hur kommer användningen av relationsdatabaser att påverka skolan och studenterna? Kommer databaserna att utnyttjas för interaktiv utbildning där lärare och elever kommunicerar via Internet? Kommer avancerade programvaror att bli morgondagens utbildningsobjekt?

I dagens ekonomiutbildning lärs ut hur ett specifikt program används. Bokföringsprogram, faktureringsprogram etc. tillverkas och säljs av t. ex. Scandinavian PC Systems eller Hogia men utbildning i handhavandet står resp. leverantör för. Det finns ingen utbildning i de funktioner ett bokföringsprogram normalt innehåller eller hur de fungerar i relation till olika register. Det finns heller ingen utbildning i t. ex. ekonomiska informationssystem och hur olika försystem integrerar med bokföringssystemet.

I dagens skolor finns populära chattprogram där ungdomarna hittar nya kamrater och där flera ungdomar kommunicerar. Dessa program är uppbyggda kring relationsdatabaser. Populära musiklåtar finns lagrade över hela nätet och lagring och åtkomst styrs via relationsdatabaser.

Användningsområdet för relationsdatabaser är enligt min mening oändligt och visionerna om utnyttjandet begränsas av vår kunskap.

7. Avslutning, reflektioner

Denna uppsats skulle ha en annan ordning om man skulle framställa den i ett tidsperspektiv. Relationsdatabaserna utvecklades redan på 1980-talet medan Internet togs i bruk på allvar under 1990-talet.

Anledningen till att uppsatsen behandlar Internet före Relationsdatabaser beror på att Internet har varit populärt för den stora massan medan relationsdatabaserna ännu ej på allvar gjort sitt intåg ens bland företagen.

Kombinationen Internet-Relationsdatabaser kommer sannolikt att revolutionera alla användningsområden inom IT och de tillämpningar som är förekommande inom olika vetenskaper.

Under tiden som denna uppsats skrivs har Microsoft aviserat lanseringen av en intelligent mobiltelefon och dessförinnan satsning på servrar. Denna kombination möjliggör för Microsoft att erbjuda tjänster, som enligt min mening, få leverantörer är kapabel till. Detta beror främst på att Microsoft under hela sin existens har satsat på applikationer (Word, Excel, Access o.s.v.), Internet (Explorer, Outlook etc) parallellt med utvecklingen av operativsystem (Windows, NT). Denna utveckling talar för att Microsoft ganska snart kommer med en TeleComputer.

En visionär förstår att utbildningsområdet sannolikt kommer att mutas in av andra aktörer än traditionella utbildningsorganisationer, till fördel både för utbildare, lärande och samhälle.

Bilaga

Elevinstruktion - Affärsidé

- Brainstorming.
Vad vill ni göra och hur skall ni gå till väga.

- Informationssökning och bearbetning

Leta i årsredovisningar, dagstidningar, affärstidningar och sök på Internet (exempelvis www.bolagsfakta.se ) eller annan webbadress efter tre affärsideér. Eleverna i turism skall välja olika turistföretag. Övriga får välja fritt. Ni kan också välja andra källor såsom biblioteket, TV, reklam i olika former mm.

Välj ut en av de tre affärsideérna för att arbeta vidare med. Ta den affärsidén som ni själva tycker är mest intressant och som ni känner igen.

Försök att hitta den yttre affärsidén och beskriv den.

Försökt att hitta den inre affärsidén och beskriv den.

Vilken eller vilka målgrupper riktar sig företaget till? Har det ändrat målgrupp under årens lopp?

Sök efter företagets strategi dvs. deras planer på längre sikt. Läs exempelvis i årsredovisningen under rubriken "VD har ordet".

Försök sätta er in i den situation då affärsidén/verksamhetsidén skapades. Hur tänkte personerna som hittade på den?

Hur har organisationen/företaget valt att dela in sin verksamhet? Titta i stencilerat material efter olika organisationsformer.

Hur har företaget valt att organisera sig? Vilken organisationsmodell passar bäst att beskriva företagets organisation?

Jämför din idé med årsredovisningens organisationsschema. OBS! det kan vara svårt att hitta bara en modell som passar den organisation ni valt. Ofta är många organisationer en kombination av flera organisationsmodeller. Försök i sådana fall att se vilka organisationsmodeller som verkar dominera i den organisation som ni valt att beskriva.

Tips: Utgå ifrån den verksamhetsindelning organisationen har och se hur någon av de viktigaste verksamheterna är organiserad.

Presentera resultatet muntligt för klassen och skriftligt för inlämning till läraren. Förbered presentationen väl med hjälp t ex av Power Point.

- Källkritik

Tänk kritiskt; leta och sovra bland fakta. Formulera frågor i stil med

"Stämmer informationen med verkligheten eller skönmålar man i säljsyfte?”

"Kan jag lita på siffrorna"?

"Vem/vilka har publicerat informationen"?

"Till vem riktar sig informationen”?

- Loggbok

Regelbunden, mer eller mindre formaliserad brevväxling mellan gruppmedlemmarna och handledaren kan ske via e-post eller på papper.

- Skriftlig rapport

Följ samma principer för uppläggning av rapport som för specialarbetet.

Gruppens loggbok

Logg 2002-04-11:

Idag satte vi igång med vårat arbete. Gruppen består av P, PS och M.

I början var det lite klurigt att hitta företagens affärsidéer med hjälp av sidan www.bolagsfakta.se , men sen hittade vi en del.

Våra 3 affärsidéer är H&M, JC och Stadium, vi har valt att skriva om H&M för att vi inte vet så mycket om H&M och det kan vara intressant att lära sig lite.

Vi har tagit ut fakta om H&M från deras hemsida, nästa lektion ska vi börja sammansätta faktan.

Logg 2002-04-18:

Idag har vi redigerat fakta. Vi har hittat H&M:s inre och yttre affärsidé, vi har även tagit reda på vilka deras målgrupper är.

Till nästa lektion ska vi kontakta H&M genom e-mail för att söka svar på några av våra frågor.

Vi ska också ta en titt på deras strategi och planer på längre sikt.

Logg 2002-04-24:

Idag har vi gjort mycket, vi har gjort klart fakta och historiken och nästan allt det andra som vi skulle göra. Nästa gång ska vi hitta ett organisationsschema och förbereda oss för en muntlig redovisning, vi ska även göra en framsida och en innehållsförteckning.

Alla i gruppen var närvarande idag och vi jobbade på väldigt bra tillsammans.

Vi har inte fått något svar på vårt e-mail vi skickade till H&M. O har bytt till vår grupp idag, han är ett tillskott till gruppen.

Logg 2002-04-25:

Idag har vi avslutat vårt arbete. Det ser bra ut. Vi har gjort innehållsförteckningen och framsidan sen har vi finputsat hela arbetet. Vi ska lämna in det till B.K. i dag så han får säga vad han tycker om det. Vi har jobbat på bra idag och det har känts bra. Vi ska börja förbereda vår muntliga redovisning härnäst.

Logg 2002-04-26:

Igår visade vi vårt arbete för B. K., han tyckte det såg bra ut. Det enda vi har gjort idag är att vi har skrivit ut det färdiga arbetet och läst igenom det för att hitta några fel, sen ska vi lämna in det.

Logg 2002-05-24:

Idag skriver vi det sista men inte minst värda i våran loggbok. Vi har skrivit ner en avslutning av vårt arbete nu. Det känns skönt att äntligen vara färdiga med vårt arbete samt redovisningen som gick bra. Tack och hej från oss alla. Till er alla en riktigt trevlig sommar önskar vi i gruppen.

Litteraturförteckning

Carlgren, I., (1999) Miljöer för lärande, Studentlitteratur, Lund

Carlgren, I., Marton, F., (1991) Lärare av i morgon, Lärarförbundets förlag

Hendriksen, Eldon S., van Breda,Michael F. ACCOUNTING THEORY, R.D. Irwin;

(January 1977) 3rd edition

Engström, Arne, (1973) Om konstruktivismen – några nedslag i den

matamatikdidaktiska forskningen,

Lärarhögskolan Malmö

Gates Bill, (1991) Vägen till framtiden, Norstedts förlag AB

Hjelm, Johan, (1988) Programmerad bokföring, Datornytt

Jönsson, B., (2000) Learning by searching, IT IS:s red

Lindqvist, G., (1999) Vygotskij och skolan, Studentlitteratur, Lund