Datornytt 9/91 s. 22

Prototyping har fått en speciell innebörd i samband med kravspecificering och ADB-utveckling. Någon bra svensk synonym finns inte, men man skulle kunna uttrycka sig med några ord och kalla prototyping för konstruktion av en ADB-systemmodell, som kan användas praktiskt i vissa sammanhang tex kravspecificering, testverksamhet och ADB-revision. I vissa fall kan prototyping resultera i ett färdigt produktionssystem. Prototyping kan göras från flera nivåer beroende på vad som finns i den verktygslåda, som man använder vid prototyping.

Om man startar från lägsta nivå måste verktygslådan vara utrustad med ett 4GL-verktyg, vilket innebär att man måste ha tillgång till en editor (ord- och textprogram), ett programmeringsspråk (syntax), en databashanterare, en kompilator eller ett programmeringsspråk med inbyggd kompilator. Vid start från högre nivåer är verktygslådan även utrustad med programmoduler och färdiga databaser.

Vid utveckling av ADB-applikationer kan följande faser skönjas från kravspecifikation till ett färdigt system i drift:

- kravspecificering

- systemavgränsningar

- framställning av formulär och in/utdatalayouter

- framställing av datadictionary

- databaskonstruktion

- programkonstruktion

- testverksamhet

- installation av program och databaser

- utbildning

- driftsättning

Flera av dessa faser kan bedrivas parallellt beroende på vilka verktyg, som används i utvecklingsprojektet och hur väl användaren är förberedd. I traditionell systemutveckling har erfarenheterna visat att slutprodukten normalt ej blev vad användaren hade tänkt sig. Ändringar och anpassningar efter driftsättning blev svåra att göra, i vissa fall omöjliga. Den vanligaste orsaken till dessa problem är att kravspecificeringen är svår att avgränsa, beroende på att nya idéer och önskemål uppträder i de följande faserna och att alla fakta och möjligheter ej är kända från början utan framträder under arbetets gång.

Det vanligaste verktyget vid prototyping är ett 4G-språk typ dBASE, Dataflex och FOCUS. Förutom prototyping kan ett 4G-språk användas till att utbilda personal i kompetenshöjande syfte och att manipulera data, som hämtats från externa databaser. De krav man bör ställa på ett 4G-språk är att programvara och dokumentation skall vara lätta att förstå och använda. 4G-språket skall innehålla funktioner för datalagring och programmering. Förutom dessa funktioner bör programvaran innehålla vissa generella funktioner som underlättar manipulering av data t ex ordbehandling, kalkylering, grafik och bearbetning i interaktiv form. Ovan nämnda 4G-språk har sin styrka inom olika områden. dBASE arbetar med relationsdatabaser. Dataflex har en kraftfull rapportgenerator medan FOCUS har sin styrka i den interaktiva dialogen. Utvecklingen har visat att relationsdata baserna har segrat över den hierarkiska databasstrukturen.

De omedelbara fördelarna med prototyping är att användare och utvecklare snabbt kan skissa ett system och att de inte är bundna till en i förväg framställd en kravspecifikation. In- utdata och databasdesign väcker frågor, som snabbt kan åtgärdas genom omstrukturering av databasen eller alternativa bearbetningar.

En annan viktig fördel med prototyping är att projektgruppen kan ta tillvara program, som utvecklats i tidigare skeden eller som finns till hands i verktygslådan Utvecklingen kan då liknas vid att lägga ett komplicerat pussel, varvid man även kan ändra på pusselbitarna så att slutproduk-ten blir så som man har tänkt sig.

Vid traditionell systemutveckling tog programmeringen förhållandevis lång tid mot kravspecificeringen och slutprodukten blev ofta ej vad man hade tänkt sig. Vid prototyping tar kravspecificeringen förhållandevis lång tid mot programmeringen, men ger i gengäld en produkt, som oftast är bättre än den man tänkt sig från början.

Tiden från projektets början till dess slut ger en tidsbesparing mellan 10-100 ggr när prototyping används i alla faser. Prototyping används ibland enbart för kravspecificering och ADB-revision. Verktygslådan är utvecklarens skräddarsydda utrustning, som är anpassad till hans sätt att tänka och arbeta, medan den modell som framställts ofta är kravspecifikationen och kundens underlag för upphandling av ett nyckelfärdigt ADB-system.

Prototyping har använts vid Karolinska sjukhuset för framställning av två ADB-systemmodeller. Den ena, ett ADB-register för underhåll av landstingets arkiv i Gröndal, den andra, ett telejourregister vid onkologiska kliniken, Cancerföreningen.

I bägge fallen startade utvecklingen av modellen på en högre nivå med ett av utvecklaren tidigare framställt ADB-register, som sedan anpassades till de unika förhållanden, som gäller vid dessa organisationer. Anpassningen har gjorts under en tidsrymd av ca 10 månader. Huvuddelen av denna tid har omfattat kravspecificering och utbildning.

Beträffande Gröndalsarkivet har från början befintliga sök- och finnfunktioner kombinerats, så att en indexsekvensiell sökning på inrättning möjliggjort en sekvensiell textsökning på klinik inom den sökta inrättningen.

Anpassningen är gjord så att befintligt kombikaregister lämnat klinik- och inrättningsinformation till inrättningsdatabasen medan befintligt arkivregister lagrat i ett ord- och textprogram, matats in i modellens arkivregister, som är kopplat till inrättningsdatabasen via en relation. Modellen har blivit mer avancerad än ursprungligt verktyg genom att listutskrifterna är unikt anpassade.

Anledningen till att KS adbenhet kopplades in var att en tidigare extern leverantör ej klarade av att framställa de komplicerade utskriftsprogram, som erfordras för utskrift av Gröndalsarkivets olika typer av rapporter.

Beträffande onkologsystemet är erfarenheten den motsatta, dvs att modellen fick förenklas vid anpassningen. Ett telejourregister ställer andra krav på editering i bildskärmen under samtal med kund.

I detta fall måste funktionerna vara mer anpassade till en direkt registrering, medan i gröndalsfallet större krav ställdes på åtkomst och rapportering.

Prototyping har även använts för ADB-revision vid landstingets revisionskontor år 1988. Detta arbete föregicks av två utredningar:

• Programvara för datorstöd i revisionsarbetet (1986-03-05)

• Revisionssystem för automatisk kontroll av befattningskod/ löneart (1985-06-07).

Även i detta fall startade prototyping från en högre nivå genom att en färdig registerprogramvara anpassades till en prototyp för granskningsprogram inom PA-området. Erfarenheterna från detta arbete bekräftar kravspecificeringens betydelse för ett lyckat resultat. Datorstödets betydelse framhålles i en rapport från revisionskontoret till finanskontoret 1986 "Kontoret instämmer i utredningens uppfattning att datorstödet skall diskuteras utifrån användarnas behov och att användarna själva skall bestämma innehållet."

Back to main page